Antibiotikaresistens

1921 upptäckte Alexander Fleming penicillinet och 1941 började det användas på människor. Många bakterieinfektioner som haft dödlig utgång kunde då börja behandlas. Sedan dess har antibiotika använts mycket.  Med tiden har många bakterier utvecklat resistens, motståndskraft mot antibiotika. Antibiotikaresistens är ett växande hot då det äventyrar behandlingen av infektioner där antibiotika är nödvändig. Sjukvården är beroende av effektiva antibiotika vid t.ex. operationer, transplantationer och cancerbehandling som kan innebära en ökad infektionsrisk.

Antibiotika

Antibiotika är läkemedel som används för att döda eller hämma bakteriers tillväxt. Antibiotika har ingen effekt vid infektioner orsakade av virus eller svampar. Antibiotikabehandling vid influensainfektion är således helt verkningslös. 

Penicillin är den vanligaste typen av antibiotika. Antibiotika förstör bakteriespecifika strukturer som inte återfinns i människans celler. Penicillin verkar t.ex. genom att degradera bakteriens cellvägg vilket gör att bakterien inte överlever.

Antibiotikaresistens

Bakterier genomgår kontinuerligt mutationer i den genetiska koden. Mutationer kan i vissa fall leda till en ny egenskap hos bakterien. Om en sådan förändrad egenskap ger en fördel för bakterien kommer den t.ex. kunna reproducera sig bättre än en bakterie utan mutationen. Om en mutation leder till att bakterien blir mindre känslig för antibiotika kan det innebära att en antibiotikaresistent bakteriestam kan utvecklas. Antibiotikaresistens för ett eller flera antibiotika är då ett faktum.

Vilken typ av förändringar hos bakterierna kan göra antibiotika verkningslös?

• –  Bakterien blockerar transporten av antibiotika in i cellen.
• –  Bakterien bildar ämnen som bryter ned antibiotikan.
• –  Bakterien pumpar antibiotikan ut ur cellen.
• –  Bakterien gör att antibiotikan inte längre kan fästa på eller i bakterien.

Den muterade bakterien finns oftast i människans eller djurets kropp utan att skapa problem. Den muterade bakterien växer till sig först om miljön ändras så att den har en fördel av sin nya egenskap. I fallet med antibiotikaresistens selekterar antibiotikan för resistens då den muterade bakterien överlever och kan växa till medans de icke muterade bakterierna dödas av.  

Antibiotikaanvändningen i sig är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Det finns stor risk för spridning på sjukhus där mycket antibiotika används. Antibiotikaresistenta bakterier kan dessutom överföras mellan människor, djur och i miljön. Bakterier kan också dela med sig av resistensgenerna till varandra.  Antibiotikaresistens förkommer även i föda. 

Sedan 1940-talet har antibiotika använts flitigt. Detta har lett till att antibiotikaresistensen har ökat med åren. I många länder har man fått stora problem med att flertalet antibiotika har förlorat sin effekt då antibiotikaresistenta bakterier har utvecklats. Detta har till och med resulterat i dödsfall. Det utvecklas inte heller nya antibiotika i takt med att resistensen ökar. Detta är såklart ett stort problem då det försvårar behandlingen av allvarliga infektioner inom sjukvården. 

Både Världshälsoorganisationen WHO och Smittskyddsinstitutet rankar den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människors hälsa. 

Hur uppkommer och sprids antibiotikaresistens i Sverige idag?

Resistens kan uppstå vid antibiotikabehandling.  Antibiotikaresistenta bakterier sprids på våra sjukhus men återfinns även hos både djur och i mat. I en global värld sprids dessutom resistenta bakterier väldigt snabbt både med människor som reser samt med mat som transporteras inom och mellan länder.

När ska antibiotika användas?

Två frågor som läkaren ofta ställer sig vid övervägande av antibiotikabehandling; 

• –  Beror infektionen på bakterier eller virus?
• –  Kommer infektionen läka ut av sig själv eller behöver den behandlas? 

Om antibiotika används i onödan ökar risken för att utveckla fler resistenta bakteriestammar. Detta i sin tur kan på sikt leda till att det inte går att behandla vissa infektioner. I princip vid varje behandling med antibiotika är det någon enstaka bakterie som blir resistent. I upp till två år efter behandlingen kan dessa bakterier finnas kvar i kroppen.

 

Sidan uppdaterades 2016-01-15